Hur man håller en surdeg vid liv

En surdeg dör väldigt sällan så det är inte svårt att ta hand om den. Jag brukar fräscha upp min surdegsgrund varje dag eftersom min står i rumstemperatur och jag bakar ungefär varannan dag med den. Om man har den i kylskåp behöver man inte fräscha upp den alls lika ofta, kanske en gång i veckan eller månaden bara.

Först så slänger jag nästan all min surdegsgrund, eller bakar med den såklart, tills det bara är en liten klick kvar där nere. Och så är det ju lite kvar på skeden också. Sedan häller jag i nytt rågmjöl (det är absolut lättast med rågmjöl tycker jag) och vatten och blandar. Man vill uppnå konsistensen av pannkakssmet. Sedan är man klar, det är verkligen lätt.

Allmänna tips:

  1. Det ska mycket till för att din surdeg ska dö eller bli ”dålig”. Om man inte fräschat upp den på några dagar eller en vecka i rumstemperatur så luktar den inte så gott men efter bara en uppfräschning så är den helt ok igen. Det är bara att köra. Verkar den helt livlös så är det bara att ge den lite tid på ett varmt och mörkt ställe så blir den glad igen. Kanske ovanpå kylskåpet?
  2. Var försiktig med diskmedel! Bara en liten, liten mängd diskmedel kan skada din surdeg allvarligt. Så försök att skölja burkar du förvarar surdeg i ordentligt innan du lägger ned surdegen där. Alternativt kanske du inte behöver använda diskmedel alls? Jag försöker att undvika det helt när det går.
  3. Du behöver inte ha ljummet vatten när du fräschar upp din surdeg. Jag brukar använda kallt vatten för att det inte ska gå så snabbt för den att bubbla upp igen. Men om du vill ha ljummet vatten så värm kallt kranvatten istället för att ta ljummet kranvatten. Vattenkvaliteten i Sverige är nämligen bara säkrad för kallt kranvatten, inte varmt.
  4. Frysa surdegen? Ja det ska gå bra! Det är bara att fräscha upp den när den har tinat!
  5. Torka surdegen? Javisst, det ska också gå fint. Jag har inte provat själv dock.
  6. Glasskål känns bättre att använda än plast när man fermenterar. Risken är ju att maten annars tar upp något av plasten. Keramik är tydligen inte alla bra eftersom saker i keramiken kan läcka in i degen. Samma med metall. Så absolut lättast tycker jag är att använda en gammal syltglasburk eller liknande.

4 kommentarer

  1. Mycket ny information i den senaste bloggposten! Jag var inte införstådd med att kvalitetskraven ser olika ut beroende på om det handlar om varm- eller kallvatten. Har denna ordning funnits länge? De flesta bakterier dör vid högre temperaturer; har detta spelat roll för den disparata regleringen?

    Gilla

    1. Tack för kommentar och fråga!

      Jag har själv inte känt till detta så länge, tror att många inte gör det! Tydligen så garanteras kranvattnets kvalitet alltså bara för kallt vatten. Därför så ska man aldrig konsumera kranens varmvatten! Jag tror det kan bero på att kallt och varmt kranvatten kommer från olika behållare, alternativt att stående varmt vatten är en perfekt miljö för tillväxt av bakterier (det är korrekt att mikroorganismer dör vid för höga temperaturer, men i rumstemperatur och strax däröver så frodas istället de flesta mikroorganismer).

      När man fermenterar så vill man ju ha fram just bakterier och svampar, men inte vilka som helst. Man vill ha bra kontroll över processen så att just de mikroorganismer man vill använda är de som växer, och inga andra. Bästa sättet att uppnå detta är alltså att använda rent kallvatten.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s